Vi åkte tuktuk den dryga milen ut till Killing Fields tillsammans med en tjej som heter Stephanie. Vi åt frukost samtidigt och insåg att vi hade samma planer för dagen, då blev även transportkostnaden lite lägre. Där fick man en audioguide, man går alltså runt med hörlurar medan en berättarröst talar om vad det är man ser. Svenska var till vår förvåning ett av språken man kunde välja på. 

Killing Fields är lika brutalt som det låter.  En avrättningsplats. Hit bussades människor för att dö. Som mest avrättades hundratals människor varje dag. Det kommer upp benfragment, kläder och tänder ur marken hela tiden, främst under regnperioden. Det var flera massgravar utmarkerade, en för så många som 450 människor. I mitten av området stod en stupa, ett buddhistiskt monument, där kranier och ben från offren låg på rad bakom glasskivor. Det kanske mest gripande av allt vi sett idag var det träd som är på en av bilderna här nedanför.

Efter Killing Fields åt vi lunch innan vår tuktuk-chaufför tog oss vidare till Tuol Sleng S-21, ett (av många) fängelse där tusentals människor torterades under Pol Pots regim. Det var tidigare en skola, det är alltså klassrum som byggdes om till fängelseceller. Där hölls människor inlåsta under vedervärdiga förhållanden. Många dog av tortyr eller svält. Många kördes också till Killing Fields. Det kändes som en skräckfilm när man gick runt och tittade i cellerna och tänkte att det för bara 40 år sedan satt människor där och led något fruktansvärt. Det var hundratals foton på offer, utställningar med tortyrverktyg och information av rättegångarna mot de ansvariga som hållits för inte alls så många år sedan. 

Sedan åkte vi tillbaka till vårt hostel igen. Det har varit en väldigt intressant dag. Vi har lärt oss mycket om denna bortom ord tragiska händelse. Det känns ändå bra att vi varit på de här två ställena. Det är viktigt att minnet lever kvar så att vi alla förhoppningsvis lär av historien och förhindrar att det sker igen. 

Nu sitter vi åter på en restaurang för att blogga om dagen och boka boende i Sihanoukville dit vi åker buss imorgon. 

Dagens värsta. Finns inga ord.

Hoppas vi inte förstört er kväll med detta inlägg. Det må vara tragiskt men är också väldigt viktigt.